Igår såg vi Theo förflytta sig framåt på golvet, både sittandes och liggandes, för första gången (borträknat när han rullar fram dit han ska). Sittandes hoppade han på skinkorna och kom sakta med säkert framåt. Och liggandes genom att på sitt eget lilla sätt hasa sig framåt med hjälp av benen. Nu ska här övas övas övas! Jag blev så glad när jag såg detta i och med att vi aldrig har sett ett tecken på att han försöker få sig framåt. Varje liten utveckling imponerar på mig! :)
Nu är det måndag och ännu en ny vecka har startat. Min började med en härlig morgonlöptur. Tredje dagen i rad som jag har varit ute och sprungit och sakta men säkert återkommer flåset. Mina vader tar dock stryk och med mina värdelösa skor blir det inte bättre vill jag lova. Dagen kommer bjuda på städning här hemma, samt ett besök på minneslunden i Lund, där vi ska säga hej till min morfar. Vissa dagar sköljer saknaden över en som en vårflod. Det finns så många viktiga personer som jag har förlorat, som inte får vara med om denna fantastiska resa som jag för tio månader sedan påbörjade.
Senaste kommentarer